Saker man tror.

Igår köpte jag vårskor, det är ett tydligt vårtecken så misströsta inte längre! Jag brukar alltid köpa för stora skor för jag har lärt mig att det är bra att få plats med en extra sula och en socka och så lite att växa i. Men nu struntade jag i vad mamma sa när jag var barn och köpte ett par lagom. Det är märkligt hur länge man har kvar såna där ideér som man har fått lära sig för länge sedan. Ett annat exempel är ju att jag länge trodde att en maträtt måste ha ett namn och ett recept i en kokbok för att vara en maträtt. Detta betyder inte att all traditionsenlig mat i kokböcker är accepterade av mig. Senast igår hånade jag ju Helena för att hon prompt skulle ha brunsås till kött och potatis. Jag tyckte det var för larvigt men det är egentligen inte värre än att köpa för stora skor, jag förstår det nu.
Igår gick jag till jobbet i mina nya skor. Jag brukar gå hemifrån så sent som möjligt och sen måste jag alltid gå jättefort till jobbet för att hinna. Alla som jag möter kollar på mig för jag går verkligen fort. Jag brukar vara snabbast på vägarna men igår mötte jag min överkvinna. Hon var lång och hade slitna gympadojjor och gick jättefort. Jag kände hur hon knapade in och länge gick vi nästan brevid varandra för båda ökade takten så mycket som möjligt och ingen av oss ville släppa förbi den andre. Men så stannade hon vi ett rödljus och jag sprang fort över gatan medans jag nästan blev överkörd. Men så vann jag iallafall! Det är shysst att känna att man lever och vågar göra farliga saker ibland! Saker som man inte tror om sig själv, och som ingen annan trodde heller. För vem av er anade att jag var en sån här fixerad galning som sprang fram på gatorna?