Sol eller kultur.

Igår skrev jag provet, det gick helt ok. Jag hade fel på en fråga om hur man vältrar en lerjord bara. Efter det började mitt sommarlov. Jag ska jobba tre dagar (kanske några till) men vara ledig mycket. Igår åt jag mat och drack vin med maria. Vi försökte planera en semesterresa. Frågan står mellan sol eller kultur. God mat är såklart ett krav annars kan det vara. Idag ska jag äta glass med pappa och träffa min vän Iren. Hon ska komma hit och fika. Jag har fått en annordningside om hur jag kan hänga upp tomatplantorna från mitt franska balkongräcke. Dessutom har jag börjat planera för kafferepet för att fira min födelsedag.

Trimmern.

Idag har vi haft skötselkurs i skolan. Vi jobbade med gräs. Att klippa gräs låter ju enkelt, men det är såklart också en hel vetenskap. Först fick vi veta i teorin hur vi skulle göra. Vår lärare sa att en skulle använda en trimmer och ta det gräs som var omöjligt med gräsklippare. Jag anmälde mig genast och trodde att jag hade tagit den bästa uppgiften. Så var det inte. Trimmern var tung och eländig, jag hade hjälm, solglasögon, skydd för ansikte och hörselskydd och såg ut som en läskig varelse i mina gröna trädgårdsbyxor instoppade i höga gummistövlar. Så fort jag närmade mig lite gräs eller sly bara kastades det sönder. Det kändes som en massaker i en skräckfilm där jag spelade den elaka huvudrollen. Nu är jag hemma och gräsig överallt. Så fort jag har duschat och ätit måste jag fördjupa mig i kvävets kretslopp och lära mig om kvävefixering till provet imorgon.

Att gnälla är mitt sätt att kommunicera.

Idag har jag varit på utflykt till Enköping och kollat på parker där. De är väldigt kända för sina parker där. Särskilt för de många små fickparkerna. En fickpark är en liten avgränsad park som man har byggt upp på ett område där det inte finns plats för något stort ordentligt. De kan vara nästan hur liten som helst men de var alla välskötta och fint planerade.
Vi åt pick-nick och drack kaffe på ett fin konditori. Efter halva dagen fick jag solsting och skoskav. På grund av detta kan jag inte plugga till mitt gödselprov idag heller. Min vän Helena frågade mig vad ett gödelprov kan handla om och eftersom jag förstod att intresset var stort ska jag skriva ner det så att alla kan få veta. Det är inte bara vad och hur man gödslar utan mycket om hur växten tar upp näring, vilka ämnen den kan få brist på eller överskott och hur den ser ut då. Det handlar även om hur växtnäringsämnerna finns/rör sig i marken och om hur man gödslar/hur olika jordar fungerar. Det innefattar även kemin bakom, dvs allt om kolloider och joner + en massa annat men nu får det vara nog.
Nu har jag gnällt klart, men som sagt att klaga är ju mitt sätt att kommunicera så ingen får tro att jag är upprörd.

Varför jag inte kan plugga.

Igår var jag hemma hos Mattias och Helena och åt en mycket god middag. Av en anledning som jag tyvärr inte kan berätta började de tala om spöken. De hade båda mycket erfarenhet. Berättelserna är ofta så läskiga så jag törs inte skriva ner dem. De nobbade mig när jag frågade om jag fick sova över i sängen mellan dem. Helena sa att jag kunde få sova på soffan men jag tog mig samman och for hem. Sen kunde jag inte sova på hela natten. Så idag har jag varit lite trött. Det är därför som jag inte kan plugga. Jag ville bara säga det.

Häromdagen klappade jag en fågel.

Den satt snällt på ett staket, vi trodde att det var något fel på den som lät sig bli klappad av två ivriga människor. Men det var det inte för sen kvittrade den och flög iväg. Jag är också färdig med min praktik. Det har varit bra, jag kan nu allt om pelargoner och tyckte varje morgon att det var roligt att gå dit. Idag har jag varit ledig. Jag har planterat om tomaterna, som faktiskt lever och hängt en del med tvåbarnsmamman här i fruängen. Trots att hon aldrig dricker kaffe gjorde hon en nästan perfekt kopp till mig. Sen talade vi om livet, det var som balsam. Jag har också tvättat, diskat, väntat på telefonsamtal och storstädat.. men egentligen borde jag ha pluggat till ett viktigt prov som handlar om något så svårt som gödsel! Jag känner en hel del trevliga människor och en av dem har lovat att efter en lunch sitta med mig i park och förhöra mig på allt om gödsel. Så det kan nog gå vägen. provet är på fredag.

Ulf och Ernest och Ulf.

Jag har nyligen haft en fantastisk lässensation. Två böcker lästes parallelt. Och solen har sin gång av Ernest Hemingway och Jack av Ulf lundell. Båda handlade om förvirrade ungdommar som inte kan hitta sin plats i tillvaron fast i olika tider och på olika platser. Det var en aning klychigt men härligt härligt. Nu är båda utlästa och jag önskar mer än någonsin att jag fick träffa åtminstone en av författarna (Ulf!) och disskutera manlighet och egocentrism och ungdom. Det kommer att bli som att tala med en guldfisk om frihet, berikande ovh tänkvärt.

Man ska inte underskatta vikten av rätt jord.

Idag har jag varit på en finare handelsträdgård som ligger runt kroken och handlat 50 kilo kogödsel efter att ha fått rådet att blanda jord med kogödsel till tomatplantorna. Det vägde otroligt mycket. Nu är jag slut i armarna och har ont i ryggen. Ikväll väntas herrbesök (hoppas jag får massage!) och fortsättningen på twin peaks säsong 2.

Igår träffade jag en supersöt bebis.

Allt om min..

Den senaste tiden har jag bott en del hos mamma det är både trevligt och knäppt. Jag brukar inte vara där så mycket eller släppa henne inpå livet. Hon brukar inte heller släppa in mig. men när hennes italenska älskares fru ringde och jag svarade talade hon ändå länge och förtroligt med mig om sitt liv och dess problematik. När hon talat länge tittade hon på mig och sa, och du då hur är det med dig egentligen. Jag satte rödvinet i halsen och kraksade fram, Va? vad menar du?
Ja, du har ju fyttat och börjat ny utbildning det måste ju vara omväldande, hur trivs du? sa mamma. Då började jag gråta, det tog en sekund. Sånna frågor brukar jag aldrig få av henne. Sen lyckades jag ändå släta över det och bli mitt vanliga kalla, hårda lite elaka och skojiga som jag är när jag är med min familj (det är bara mitt försvar). Nu bär det snart av igen, i eftermiddag ska jag åka till uppsala och träffa min systerdotter. Det ska bli väldigt trevligt.

Mellan hägg och syren.

Min kompis Agnes bodde ett tag på Costa rica för att träffa sin lillasyster. Agnes passade på att lära sig spanska på universitetet och många av de hon träffade på där frågade henne om den svenska vintern. Agnes sa att det gör ont att andas utomhus i Sverige under vintern. Alla som hörde på henne blev förstås alldeles förskräkta. Agnes gillar inte kyla och vinter och ville gärna att alla skulle tycka synd om henne som bodde i norr. Hon tycker att alla som vill veta hur det är på vintern borde gå in i en frys ett tag. Jag har lite svårt med värme och idag när jag var ute i värmeböljan tyckte jag att det var svårt att andas. Det är skönt med sol när det är kyligt i luften men nu är det redan för varmt, det är trist tycker jag. Igår var vi på ett fik och åt frukost utomhus jag och Agnes. Halva tiden satt vi i skuggan och halva i solen.

samtal under middagen.

Häromdagen pratade mamma om hennes italienska älskares barn som tydligen är bortskämda. Hur då frågade jag, de är hemma och äter hela tiden sa mamma då. Usch då, sa jag. Vi satt och åt. Det är säkert du och dina systrar också sa hon då. Men det märker inte jag av. Skönt sa jag och så var det samtalet över. Nu är jag hemma och har just smällt i mig gröt till middag, halv tio på kvällen. Imorgon tar jag med mig ris til lunch. Så visst är det bättre hos mamma. Där åt vi pasta med nykokta musslor och citronpaj efter. På bilden ser ni hur fint det är där jag spenderar dagarna.

söndagsmiddag hos pappa.

Jag kom just hem från söndagsmiddag med pappa. Det var trevligt han hade på sig en tröja som det stod Håll alltid ett getöga bakåt på. Den hade han fått på jobbet. Efter maten satt vi på balkongen och snackade. Pappa säger en del klokt, till exempel sa han att när man är tolv år har man levt halva sitt liv. Hur menar du då, frågade jag. Jo, tills man är tolv är man ute och utforskar världen, man lär sig om bilar och sitter och kollar på grus och allt möjligt sa han. Därefter lär man sig ungefär bara lika mycket till sen sa han. Jag frågade inte vad han hade fått det där ifrån men jag förstår nog vad han menar. En annan bra sak är att pappa har börja dricka ordentligt med tranbärsjos, han har ett helt stort skafferi fullt med jospaket. Jag fick ett med mig hem.

Igår brände jag pengar och fikade på dagen sen åt jag middag med Helena och två berusade karlar. När karlarna gått ägnade vi hela kvällen åt Dolly som visades på svt (egentligen var det nog tvärtom, Dolly började på tv och karlarna gick.) Sen åkte jag hem sent och nykter mitt i natten. Vid hornstull mötte jag två balklädda lantisar som frågade om vägen hem. Jag kände mig som en fin stockholmare som visade och berättade hur de skulle hitta rätt. De tackade och vi for hem åt varsina håll.

mitt korta besök på karlavagnen.

Redan innan jag flyttade hit till min förort hade jag fått höra om den roliga kvarterspuben karlavagnen som har så bra kareoke på lördagskvällar. Jag har velat gå dit länge men tillfälle har inte kommit förens förra helgen. Calle var hemma hos mig på middag och tyckte att vi skulle gå ut på stan efter maten. Nej, ut i förorten sa jag och berättade om kareokestället. Han tyckte det lät ok och vi gick dit.
Jag var full av förväntningar och tänkte att jag skulle sjunga elvislåtar så bra att jag blev kallad elvis i baren och bjuden på öl. Vi gick in på stället, det var stort och helt upplyst! Utspritt i lokalen satt ungefär sju gubbar och vid dörren (inte ens på en scen) stod en liten trött kvinna och sjöng gulli gullan koko som en gök jag bjuder dig två rum och kök.. Varje gång när hon skulle sjunga koko missade hon det. Calle tittade på mig och jag tänkte att här kan jag göra stor framgång med mina elvislåtar. Calle sa att är det ens värt det, du har ju ingen konkurrens ens. Så det fick bli som Calle ville, vi åkte in till stan och struntade i förorten den kvällen.